SKYDD AV SJUKVÅRDSPERSONAL MOT HÖGKONSEKVENTA INFEKTIONSSJUKDOMAR (HCID)

Infektionssjukdomar med hög konsekvens (HCID) är allvarliga, snabbt spridda infektioner med hög dödlighet och begränsade behandlingsalternativ. Deras effekter sträcker sig bortom sjukvården - de utgör globala hälsorisker och orsakar ekonomiska störningar^.1

HCID sprids på två huvudsakliga sätt:

• Kontakta växellådan: Sjukdomar som ebola, lassafeber och marburgvirus sprids genom direktkontakt med kroppsvätskor eller förorenade ytor, vilket gör isolering och desinfektion avgörande^.2
• Luftburen överföring: Virus som SARS, MERS, covid-19 och fågelinfluensa sprids via aerosoler och droppar, vilket ger snabbare och bredare utbrott^.3

Personlig skyddsutrustning (PPE) är fortfarande ett viktigt skydd för vårdpersonal. Luftburna hot kräver N95-andningsskydd, skyddsrockar och ögonskydd, medan virala hemorragiska febrar kräver helkroppsdräkter, dubbla handskar och ansiktsskydd.4 PPE fungerar dock bara när vårdpersonal utbildas i att använda den korrekt - särskilt när den sätts på och tas av^.5

Den 30 juni 2025 lanserade EU:s genomförandeorgan för hälsa och digitalisering (HaDEA) nya kontrakt inom ramen för EU4Health-programmet för att förbättra beredskapen för pandemier. Dessa insatser är inriktade på smartare lagerhållning, gränsöverskridande samordning och snabbare utveckling av medicinska verktyg^.6

HCID respekterar inte gränser. Globalt samarbete, investeringar i personlig skyddsutrustning och kontinuerlig utbildning är avgörande för att förhindra framtida utbrott och skydda både vårdpersonal och samhällen över hela världen.

För mer information om HCIDs, läs hela vitboken här.

<sup>Referenser:
1. McQuiston JH, Wells EV, Holodniy M, et al. Tio år med patogener med hög konsekvens - forskningsvinster, beredskapsluckor och framtida mål. Emerg Infect Dis. 2024;30(4):800-802.
2. Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Riktlinjer för personlig skyddsutrustning i vårdmiljöer. https://www.cdc.gov/viral-hemorrhagic-fevers/hcp/guidance/ppe-clinically-unstable.html
3. Världshälsoorganisationen (WHO). Infektionsförebyggande åtgärder och kontroll av epidemiska och pandemiska akuta luftvägsinfektioner inom hälso- och sjukvården. 2020. https://www.who.int/publications/i/item/infection-prevention-and-control-of-epidemic-and-pandemic-prone-acute-respiratory-infections-in-health-care
4. CDC. Strategier för att optimera tillgången på andningsskydd av typen N95. https://archive.cdc.gov/#/details?url=https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/hcp/respirators-strategy/index.html
5. MacIntyre CR, Wang Q, Cauchemez S, et al. Överföringsvägar för respiratoriska virus bland vårdpersonal. J Hosp Infect. 2014;86(4):235-239.
6. Europeiska genomförandeorganet för hälso- och digitalisering. Förbättrad beredskap för hälsokriser i EU: Nya EU4Health-avtal undertecknade HaDEA nyheter. Publicerad 1 juli 2025. https://hadea.ec.europa.eu/news/enhancing-health-emergency-preparedness-eu-new-eu4health-contracts-signed-2025-06-30_en</sup>